Besök och utsikt

I går hade vi besök av ett par av barnbarnen. Sprudlande glada kom de lagom till förmiddagsfikat tillsammans med sin mamma.

Skoaffären som jag tidigare gjort reklam för skulle få ett besök. Det var förväntansfulla barn som ville iväg för att inhandla de utlovade skorna och stövlarna, så det var bara att traska iväg nerför backarna.

Håller man ett barn i handen är det svårt att bara gå,

man måste ju även hopp-springa lite.

Hanna och jag skuttar iväg ett stycke,

Albin tyckte bäst om att gå baklänges.

Barnen förväntansfulla i skoaffären, det fanns massor av sko att prova.

De hade inte svårt att välja för de visste exakt vad de skulle ha.

Hemma igen,

dagen till ära var även morfar hemma,

så det blev lite extra bus och gos.

I dag har gubben och jag tagit oss en liten tur ut i naturen,

det blev ingen lång promenad men det bar iväg uppför i stället.

Vi gick upp på Borgarberget, som vi ser från vårt sovrumsfönster,

där är det fin utsikt över delar av samhället och kyrkogården.

Vi stretar uppför, men det är bara nyttigt med lite flås.

Väl uppe så bara njuter man, i våra ögon är det fint.

Man kan se vårt hus på kortet med kyrkan, långt upp.

Ett par ensamma tallar på bergskanten.

Det är sådan livskvalite att kunna packa ryggsäcken,

ta en kortare eller längre tur i naturen, få känna vinden,

solens strålar värma, eller regnet fukta kinderna.

Det är hälsa för både kropp och själ

Kram Birgit