Anders braskar.... Award

"Anders braskar julen slaskar", oftast stämmer det, hur det blir i år, ja det får vi se.
I dag är det svårt att tänka sej att det slaskar i jul. Det har varit ca -10 grader hela dagen och solsken, en fin dag
Här hemma, framförallt yngsta dottern, har alltid haft koll på detta talessätt och varit besviken när Anders braskar.
Jul blir det ju i vilket fall som helst, men visst är det fint med en vit jul och barnen kan vara ute och åka pulka eller skidor, än så länge räcker trädgården till åt dom.

Skönt att kunna elda i braskaminen när det är kallt ute,

Vi har snö ute nu så det räcker för min del.

Jag har fått en award från både hemjord,hemgjort och bonnfrua

Jag tackar och bugar för detta.

Det följer en uppgift med också.....

Jag delar med mej denna Award till mina bloggvänner som läser min blogg.

Lite mera om mej...

Gått min utbildning på Birgitta sjuksköterskeskola, BSS. i Linköping för lääänge sedan.

Har alltid älskat mitt jobb

Älskar att umgås med barnbarnen

Åkt ökenbuss mellan Dongola och Khartoum

Varit i Gaithlinburg på konserter

Älskar fortfarande min man.

Önskar dej en skön kväll

Kram Birgit

Snö, snö, snö...

Den vita varan har varit väldigt generös och givmild den här helgen. Lite för tidigt enligt mitt och makens tycke. Skulle man inte behöva flytta på den för att ta sej fram så kanske det vore mera okey.
Nej, nu måste jag se det positiva istället. Det blir mycket ljusare och renare ute, man får ganska mycket motion när man har många gångar,trottoar, och gatan med postlådan, att skotta. Så har vi ju en snöslunga också.

Snön kan ställa till det lite också, här som är så backigt är det lätt att bli stående, det drabbade färdtjänsten idag, som min far åkte med till gudstjänsten. Men de flesta problem går ju att lösa, så även detta. Backa, vända och ta en annan väg.
Han kom fram till kyrkan lyckligt och väl.
Det är nog inte roligt att vara chaufför i det väglag som rådde i dag. Men det blir säkert bättre när snösvängen hunnit få undan det värsta.

Skönast att sitta över elementet och bara titta ut en dag som denna tyckte Taggen.

önskar dej en ny fin vecka

Kram Birgit

Advent

I går åkte vi till Nora för att träffa makens syskon med respektive. Det var födelsedagsfirande, smörgåstårta och gott fikabröd. Roligt att träffas alla, annars brukar det vara en helg på sommaren som vi alla brukar träffas. Så detta var en extra bonus.
Trots dåligt väglag for vi iväg, allt gick bra och vi kom hem igen lyckligt och väl efter en trevlig eftermiddag.

När jag var liten ca tre år bodde jag och mina föräldrar i ett kapell och på övervåningen bodde pastorn och hans familj.
De hade en dotter som jag såg upp till, hon kanske inte var lika road av att umgås med mej för hon var nio år äldre än jag. Familjen flyttade vidare och jag och föräldrarna blev kvar i byn.

När pastorsdottern och jag vuxit upp möttes våra vägar igen, vi blev nämligen svägerskor, häftigt. eller hur?
Synd bara att vi bor långt från varandra så vi träffas inte så ofta, men i går gjorde vi det.

Ulla (min fina svägerska) och makens bror Sune.

Vår "lilla" utegran, som blivit stor nu, är färdigklädd och kan möta advent med sina ljus.

I dag har det varit en pysseldag.
Jag har väl som de flesta kanske, plockat fram
ljusstakar, stjärnor och änglar och pyntat hemmet.
Nu lyser stjärnorna och ljusen här hemma och allt känns bra inför adventshelgen.


Önskar er alla en skön 1:a advent.


Kram Birgit

Helgbilder

Oj vad fort en vecka går och även en helg. Det är bara svisch så är det måndagsmorron igen och dags för ett nytt träningspass, allt för att kroppen ska hållas i något så när trim.

Helgen är snart slut och summeringen av den blev: En härlig och mysig helg tillsammans med familjen från Mosås.
I fredagskväll kom ett par glada barn hit tillsammans med sina föräldrar.

Farfar och Alva leker med dockan,

vad kan inte en liten tjej få sin farfar att göra??
Hugo spelar datorspel under tiden.

Alva sjunger och diktar så fort hon sjunger.

Fredagsmys, Marcus, Hugo och Lovisa

Alva leker med dockan, och målar.

Ett besök hos g-mormor o g-morfar hör till.

Alva målar och g-morfar är liten nyfiken.

Hugo och Alva tittar på fåglarna utanför köksfönstret.

Syskonkärlek, inte mycket gnabb här inte.

Lovisa och Hugo bygger med dominobrickor, en jääättelång bana

och så rasas den, det går snabbare än att bygga upp den.

Totalt var det femhundra brickor som sattes upp

och så skulle alla plockas i påsen igen, puh..

Det var lite från vår helg

Kram Birgit

Hemma igen

Ja så var jag hemma igen. Har varit hos "dalmasen" några dagar för att umgås och pyssla. Pappa i huset är borta hela veckan och mamma jobbar, så jag har varit sällskapsdam till herrn i huset.

Jag drog i väg i måndags morse i regnrusk, men ju längre norr ut jag kom så blev det snö. Inget vidare att köra i snöblask, men det gick bra.

Jag hämtade grabben hos dagmamma, det var en glad liten fyr som mötte mej i dörren. Sedan gick nog munnen i ett tills han somnade på kvällen. När man snart är fem år så har man ju massor att prata om och berätta. Vi träffas ju inte heller så ofta, så visst finns det mycket att diskutera.

Vi började oss med att skotta blöt snö för att kunna parkera bilen bra.
Det var skönt ute så det blev en snölykta gjord också. Den lyste faktiskt fortfarande när jag åkte hem idag.

Här kommer lite bilder från dagarna, läser du Mia´s blogg finns en del av bilderna även där

Seth gosar med Gandalf, en snäll, mysig och mycket hårig katt.

Tisdagförmiddag tog vi en promenad till affären,

herrn ville mycket hellre cykla trots kallt och snö,

det var inte så smidigt, men vi kom hem till värmen efter en skön stund ute.

Snölyktan vi gjorde, en av katterna var med på en kant.

Vi bakade bullar och lite annat nyttigt, bullarna på bilden har Seth bakat själv.

Tisdagkväll = "springträning" vilket väder det än är, så visst var han och vi där,

trots iskallt väder.

Seth sitter och räknar i solskenet

Takdropp när solen värmer.

En koncentrerad grabb.

Frodo har en magnet i halsbandet och där kan vad som helst fastna,

här ett lock från en honungsburk, inte en stor medalj som det kan se ut som.

Det har bakats, både saffran, pepparkakor

och byggts pepparkakshus
legogubbar vaktar huset.


Mycket gos har vi också hunnit med.
I dag var det dags för mej att vända kosan hemmåt igen,
så jag lämnade en glad grabb hos sin dagmamma på morronen för att fortsätta resan hem.
Jag lämnade ett snöigt Dalarna och kom hem till ett än så länge snöfritt Östergötland.







Kram Birgit

Fars dag

I dag får vi säga grattis till alla pappor.
Vilken lycka att ha fått växa upp tillsammans med en pappa och fortfarande kunna umgås med honom. Det är inte alla förunnat denna förmån. Och den förmånen är jag tacksam för.

Har varit pappa i över sextio år, morfar i trettiosju år,

och gammelmorfar i dryga fem år.

Inte illa.

Grattis alla andra pappor i min familj.

Kram Birgit

Bara tacka och ta emot

Bara tacka och ta emot säger man, nu får man ta emot, men tackar gör jag inte. Nej, snön kom alldeles för tidigt, enligt min uppfattning.
Fast visst blir det ljust och fint ute, och ganska mycket extra träning blir det ju av att skotta snö.
Snön var blöt och klistrig så det var lite svettigt en stund.

Ska postbilen komma intill postlådan och jag ta mej ut dit och till lite andra ställen, så är det bara att jobba på. Gubben min är ju inte hemma och kan hjälpa till i veckorna, tyvärr.
Ska inte klaga, än fixar jag ju det.


Man får vara på sin vakt också när man är ute och går så man inte hamnar på rumpan och ev. på akuten, det vore för trist. Bäst att gå försiktigt och "trippa" fram, för inne kan jag ju inte hålla mej, trots snö och halt väglag.

Jag får väl inte bara se det ur min synvinkel, det finns ju flera jag och många är nog glada över att den vita varan kommit. Barnen t.ex.

I måndags var det en vacker dag, kallt och sol, massor av rimfrost.

Solen värmde på staketet så det rök, jag eldade i kaminen,

vår lilla gran var fint "pyntad",

Taggen trivdes bäst i fönstret över det varma elementet.

I tisdags såg det lite annorlunda ut,

men ganska vackert trots att jag inte gillar snön.

I dag torsdag, när jag kom hem efter att ha tränat, tittade solen fram.

Taggen lite fundersam, vart ska jag ta vägen?

solstrålar i snön.

Kram

Moby

Moby, så heter huset där jag är uppvuxen och mina föräldrar fortfarande bor. Det är en röd liten stuga som ligger i en skogsbryn, väg framför tomten och så en järnväg strax intill, ganska så idylliskt tycker jag.

Jag åker dit en eller ett par gånger i veckan.
I dag var vi där en sväng på förmiddagen, fikade och så fixades det lite med vattenreningen, det finns ju inte precis kommunalt vatten ute på vischan, så det kan vara lite pyssel med både det ena och andra.
Solen sken från en klarblå himmel, så vi tog oss en liten tur ute i trädgården och på vägrenen.

Svanarna som bor på åkern på andra sidan vägen.

De gillade inte när jag närmade mej med kameran, utan promenerade iväg.

I dag var det fullt pådrag på andra sidan järnvägen.

Några grabbar körde motorcross eller speedway??

runt en stor åker, varv efter varv. Inte blev de trötta inte.

Om jag vore ung skulle jag gärna velat testa ett varv...

Polisen som pappa tillverkat för många år sedan vände ryggen till oväsendet.

Orkade nog inte bry sej, stackaren har ju stått ute i ur och skur länge.


Här går det undan, tror jag.

Ingen ville vara med på kort.......

Snöstakarna är satta för länge sedan, skönt att den vita varan inte anlänt än.

Kan vänta till jul, kanske

I eftermiddags fick vi besök av dessa två sötnosar och deras matte och husse.

Stora tjejen heter Alice, den lilla Saga.

Kram Birgit

Novemberdag

I dag har det varit riktigt novemberväder här, sol, blåst och regn, men dagarna försvinner ju fort vilket väder det än är.
Grått och mörkt, men visst kan man hitta ljusa eller fina saker och detaljer ändå tänkte jag, så jag gav mej ut på upptäcktsfärd. Inte så långt, men runt huset och lite till, vädret ändrar sej ju fort och det såg lite oroväckande mörkt ut.

Vacker himmel innan skyarna mörknade.

Solen glimmar i ett vattenspår på gatan.

Tyvärr suddigt, men fåglarna vid sin matautomat är rogivande att titta på.

Jag minns att jag i min ungdom tyckte det var konstigt att äldre kunde sitta länge

och titta på fåglarna när de åt.

Men jag är ju inte sämre än jag kan ändra inställning,

eller kanske jag är bland de äldre nu, vad vet jag??

Vattendroppar på en gren i en rishög

Himlen mörknar och jag behöver nog dra mej hemåt

Jag hann inte riktigt hem innan det började regna och blåsa.

Vimpeln snodde sej rejält om flaggstången, hoppas den "knyter" upp sej själv.

Kram Birgit

Följ med på min promenad...

1 november visade sej från sin bästa sida här hemma hos mej. Visserligen var Taggen lite blöt när han kom in från sin morrontur ute i morse, men det dröjde inte många timmar innan molnen lättade och solen tittade fram.

I dag skulle jag gå och hälsa på en gammal god vän, som tillhör församlingen också. Hon bor på ett demensboende här .
Tyvärr är hon sämre i sin demens och känner inte igen mej längre, sitter mest och sover, men vi kan sitta och hålla varandras händer en stund. Det ger ju lite kontakt iaf, och det är ju så sjukdomen är.

Ni ska få följa med på min promenad till äldreboendet, backe ner, backe upp och så tillbaka.

Här är jag nästan uppe vid äldreboendet,

solen värmer på vägen så det blir lite dimma,

backen jag kommit upp för.

Gratisbuss finns som kör i samhället mellan olika inrättningar

och bostadsområden. Många äldre utnyttjar denna tjänst.

Backe upp igen, snart hemma, sju minuter till.

Parksoffa som kan vara bra att kunna sitta och vila på
Några änder låg och solade på en brygga.

Trädkramare? nej han hade en motorsåg med sej högt där uppe och sågade ner grenar,
det såg ganska farligt ut. Men han var säkert kunnig på sitt område.
Strax utanför oss har de grävt upp gatan för att fixa något med fjärrvärmen.

Hemma igen, räfsade lite löv igen, det finns massor kvar,

så jag hoppas på flera fina dagar.

Kram Birgit