Tyst i huset

 Nu är det tyst i huset, bara gubben min och jag är kvar hemma.
Vi har haft besök ett par dagar av barn och barnbarn. Det livar alltid upp och är så roligt att få vara med dem, lyssna på funderingar och deras kommentarer. Men visst är det skönt när lugnet lägrar sig igen här hemma. Ändå börjar jag fundera, när ses vi nästa gång? Men så är det väl.
En av dagarna träffades kusinerna. Tjejerna var riktigt påhittiga och kreativa. Grabbarna lirade lite fotboll, men sedan var det datorn som gällde.

Farfar/morfar har ju en hel del grejor i sina gömmor, 

så tjejerna villa ha lite bräder, lim, kniv och färg och så skulle det byggas.

Inte så lätt att få ihop bitarna så de sitter fast med en gång, när de bara hade trälim.

Men morfar/farfar är lätt att linda om lillfingret, så visst hjälpte han tjejerna.

Det fick bli några skruvar i stället för lim.

 ..och så målades det och vips så är det en jättefin giraff.

De hade även bestämt att den skulle någon speciell person få.

Under tiden hade Molly hittat lite andra saker att pyssla med.

 På eftermiddagen skulle badtemperaturen testas. 

Dessa båda vågade sig i vattnet. Vad ser de där borta månne?

 Alva nöjer sig med att sitta på land och titta på.

 Där kommer någon som tagit sig en rejäl simtur i det kalla vattnet.

Träning inför triathlon på söndag.

 Härlig stund på strandkanten i eftermiddagssolen 

och Marcus får värma sig.

 Hemma igen och de stolta tjejerna ska nu få överlämna sin hemmagjorda giraff....

 ...till g-mormor och g-morfar. 

De blev glatt överraskade. 

 Nästa dag regnade det, men vad gör det. 

Ett träningspass till i iskallt vatten, hua, 

 Barnen passade på att fiska under tiden pappa simmade och fiskelyckan var med,

en abborre blev det.

 Den lilla damen tog sig en tupplur under tiden, i farfars famn.

För mig är detta sommar, kossor och solen som skiner. 

 Sommar

Den här skylten passerade vi för ett par dagar sedan,

ett övergångsställe för katter.

Det bodde en katt där intill fick jag veta.

Jag som gillar katter var ju tvungen att ta en bild på skylten.

Birgit

Cykeltur

Gokväll!

Nu har sommaren verkligen anlänt till oss. Varma sköna dagar har vi haft. Som man längtar till dessa fina dagar när det är grått, trist och kallt och så när värmen kommer och det är riktigt varmt några dagar, tycker man/jag att det är varmt. Hur ska jag ha det ? Aldrig riktigt nöjd. Jo, jag är glad för var dag och försöker njuta av dagen, hur den än är.

I onsdags var det dags för vår cykeltur som hade blivit inställd ett par gånger pga dåligt väder.

Den här dagen var perfekt, sol, lite vind och ett glatt humör, perfekt.

Vi lastade våra cyklar på släpkärran och åkte till Horn för att starta vår tur där.

Kyrkan i Horn, 

spiran på kyrkan är av trä, men klädd med plåt, har jag lärt mig.

Nu är vi på väg. Turen måste ju dokumenteras också. Det är gubben min noga med.

Visst är det trevligt att sedan i vinter titta på vad vi sysslat med under sommaren.

Vi passerade ett museum med massor av gubbar på tomten, bl.a. herr Kronblom.

Så vackert och njutbart att färdas fram på cykel, 

man hinner se mycket och känna alla dofter.

När vi kommit upp för backen hade vi en hel hoper med åskådare.

De undrade nog vad vi var för några  som stannade och pratade med dem.

När vi fortsatte följde kossorna med så långt de kunde.

Naturen ändrar karaktär, mera skog och berg.

 ...och uppförsbacke igen.

 En koll på kartan, så vi tar av på rätt väg. Det fanns gott om småvägar.

 Vi närmar oss en liten sjö, där fanns tre svanar som flög iväg när vi kom.

Vid sjön hittade vi en bra plats att sitta och äta lunch och fika.

 Vägen vi fortsatte åka på var långa sträckor kantad med ginst? tror jag.

Efter att trampat på en bra stund kom vi fram till ytterligare en sjö.

Nu har vi cyklat drygt två mil, har ca tre km kvar till bilen.

Så här på ängen blir det fikapaus igen.

 Mandelblom. 

Bra fotograf, eller hur, som får med sin egen skugga, hm.

Smörblomma.

Så var vi snart i mål, 2,5 mil och fyra timmar. 

Ingen tävlingsrunda precis, men för oss en alldeles lagom fin runda.

Enebacken

Go´kväll!

Lite bilder från vår söndag.

Dagen började med sol och lagom värme för en cykeltur. Vi packade ryggsäcken med fika och drog iväg några kilometer, till en av alla sjöar som vi är omgivna av.

Vi satt länge och filosoferade vid sjökanten och njöt av allt det vackra. Massor av blommor, fågelsång och vågskvalp. 

En gammal smedja med grästak, syns bara hörnet av, 

 den visas upp ibland vid olika tillfällen.

Ängsboll blommade. Jag tycker om de blommorna, 

de påminner mig om min mormor.

 Det växte så mycket sådana där hon bodde, och jag plockade stora buketter till henne.

Hon blev så glad, trots att blommorna fäller nästan med en gång när de kommer in.

Det är en mormor det, förstår jag nu, 

som blir glad när ett barnbarn kommer med en bukett blommor, även om det är maskrosor.

Vände jag mig om blev utsikten så här.

Ett blommande äppleträd vid en gärdsgård.

 Härliga enebackar med mycket blommor.

 Fortfarande kvar vid sjön.

 Gullvivor i mängder.

Det fanns gott om blommande äppleträd bland alla enar.

Tänk att ha så vacker och skön natur så nära till hands, vilken förmån.

Önskar dig en fin vecka.  

Vandringsled

I början på veckan, när det var så varmt och fint väder passade gubben min, jag och ett par vänner att gå östgötaleden en liten bit. Vi har pratat om den här sträckan ett bra tag, det är en sevärdhet där, vi gärna ville se, vi har bara inväntat fint väder.
Med matsäck i ryggsäckarna drog vi iväg på förmiddagen. Vi hade planerat att börja vid Pinnarp, en vacker plats där det är mycket turister på somrarna.
En vandringsled är ju alltid markerad, men här fanns ingen markering som visade var vi skulle gå in i skogen från vägen. Fram till rondellen här var det markerat, sedan fanns det inget mera. Men vi hade karta med oss så efter lite vimsande så hittade vi markeringarna, ganska så långt in i skogen, och kunde på allvar börja vår vandring.

 Vi parkerade en av bilarna här och började vår vandring.

 Vi gick utmed en å som porlade så härligt.

Efter ca tre km med nästan bara uppför kom vi fram till en askäng.

Där blommade en gammal sort påskliljor.

 Vi är ungefär halvvägs, ska till Humlehögsravinen.

 Vi fortsätter genom skön fin skog.

 Så är vi framme vid ravinen.

Höga branta klippor på båda sidor.

 Oj, vilken djup ravin, mäktigt att se, men svårt att fånga på bild.

Ett träd har ramlat och ligger som en bro över ravinen.

 Så var vi framme vid målet efter några timmars vandring.

Här hade vi parkerat den andra bilen, 

vi var kanske lite lata som inte gick tillbaka också, men det får man väl vara ibland.

Vilken förmån vi har som kan och får vara ute i naturen,

 och få uppleva allt vad den har att erbjuda.

 Valborg firade vi på församlingens sommargård, 

med sång och musik, kaffe med dopp,vårsånger, vårtal

och till sist ett fint fyrverkeri från en flotte i sjön.

I dag började jag väva igen efter vinteruppehållet.

Det är en skön avkoppling, 

och roligt att se vad som växer fram efter varje slag.

Ha det gott.