Jag och ryggsäcken, plus en utmaning

Så var det måndag igen, helgen bara försvann, den har ju en tendens att göra det. Vi har haft en fin och bra helg, församlingen har haft besök av Anita Barker Andersen, en mycket intressant och hörvärd person. Hon berättar mycket från sitt liv, bl.a. hur det går att leva med bara 2% syn och hon klarar det fint med Guds hjälp. Det märks inte på henne att hon är nästan blind, rör sej som en seende och ögonen har inte en blinds rörelser. Helt otroligt.
Jag blir sååå glad när barnbarnen ringer och vill prata. Fast ibland kan det vara svårt att förstå allt. Lilltösen ringde videosamtal och visade ett fint halsband och pratade på, visst blir man varm i hjärtat, lille dalmasen ringde och frågade efter morfar, men han kommer inte hem förrän på torsdag säger jag,"då jingej ja på tosda". Kan man annat än vara lycklig?
Det har varit en varm och fin vårdag i dag, så ryggsäcken och jag gav oss ut på promenad igen. Det är så skönt att kunna gå ut i skogen och bara vara och låta tankarna komma och gå som de vill och sen supa in allt detta vackra i Guds natur. Här lite bilder från den turen.

Det här är hagen utanför oss, alldeles full av vita och blå sippor.

Björken bara vänta på att få veckla ut sina löv helt nu.

Visst är det underbart med blommor

En jättestor ek som jag går förbi

En äkta gärdsgård

Så fikadax.

Jag sitter på en sten så jag kan resa mej smidigt....

Du är välkommen med mej att fika här.

Före helgen fick jag en utmaning av bloggvännen tjernhus

att visa 10:e bilden i mitt arkiv

Det blev dalmasen som fyllde fyra år på juldagen.

Här firas han med tårta och serpentiner.

Man ska ge utmaningen vidare till sju bloggare, eftersom jag är så ny i bloggvärlden, se´n jul,

så får du som läser min blogg och tycker detta är en kul utmaning ta vid här.

Det var faktiskt lite kul att kolla in vad det var för bilder man lagt ut cybern.

Ha en skön måndagkväll och ta väl hand om dej.

Kram Birgit