Det var föräldrarna mina som fixade detta kalas för gubben min och mej.
De bor ju så bra nu i sitt trygghetsboende, gemensamt förmiddagskaffe ordnas varje vardag.
Gemensamt allrum där både herrarna och damerna sitter och "skvallrar". Ingen behöver känna sej ensam, för vill man ha sällskap så kan man få det.
Trevlig värdinna och en hjälpsam vaktmästare som fixar det mesta.
Tillgång till café där det finns mat, mackor och fikabröd.
Vårdcentral ett par trappor ner.
Vårdcentral ett par trappor ner.
Det var en riktigt smarrig räkmacka vi blev bjudna på.
Promenad hem i mörkret.
Gatljuset speglar sej i ån, som jag går utmed på vägen hem.
Kärleksstigen, heter vägen utmed ån.
När jag lämnat den är det bara uppför tills jag är hemma igen.
I dag har vi varit och tänt ljus
för vårt lilla barnbarn, som fick flytta direkt till himlen.
Önskar dej en fortsatt skön lördagskväll
Kram Birgit
4 kommentarer:
Det lät och såg ut som en dröm den där räkmackan!! Och vilka jättefina foton allihop! Här har vi också en kärleksstig, alldeles nedanför huset, längs vattnet ;)
Vad tråkigt att höra att ni förlorat ett barnbarn..men en vacker bild.
Hoppas ni får en skön fortsättning på helgen!
Mmmm, vilken räkmacka! Och så fint dina föräldrar har fått det! Det måste vara roligt för dem, att kunna bjuda er på någonting ibland!
Viken vacker väg du har att gå!
Kram från Monica
Så skönt för dig att dina föräldrar trivs så bra i sitt nya boende.
Vilken räkmacka, oj vad sugen jag blev på det nu. Men går nog inte att göra något av det i kväll...
Önskar Dig en bra Helg och må väl.
Kram från mig.
Så skönt för dig att dina föräldrar trivs så bra i sitt nya boende.
Vilken räkmacka, oj vad sugen jag blev på det nu. Men går nog inte att göra något av det i kväll...
Önskar Dig en bra Helg och må väl.
Kram från mig.
Skicka en kommentar