Hemma igen

Så har vi kommit hem igen efter några helt underbara dagar på Bödagården på Öland. Campingen är jättefin, passar bra för barnfamiljer, men även för oss som inte har småbarn.
Det är nära till stranden, lekplatser på campingen, barnmöten på morronen för den som är intresserad, flera aktiviter för barnen under dagen.
Det var nästan lite vemodigt att lämna Öland, vi har ju haft så fint väder och barnen har själva kunnat springa mellan våra vagnar, så mysstunderna har blivit många. Men det kändes skönt att komma hem också och där väntade ju våran Taggen på oss.

I går förmiddag åkte vi till Böda hamn där vi strosade lite

och inhandlade vår middagsmat.

Rökt torsk, den var jättegod.

På eftermiddagen fick långe Erik ett besökav oss

Åter en fika stund, kanske inte så nyttigt, men gott, det är ju semester.

Ett nytt besök i Byxelkroks hamn. Vi gillar verkligen den platsen.

Vi köpte glass som vi satt och åt på en bänk i hamnen och såg ut över vattnet.

Pilfinkarna fick en liten smakbit av glasstuten.

Sista kvällen med gänget,

Det blev grillning, killarna skötte grillen.

Vi "gamlingar" fick vara med och njuta av festen.

En helmysig kväll.

I dag på morronen var jag ju tvungen att ta mej ett dopp innan vi skulle åka hem.

Bildbevis saknas tyvärr.

Det var skönt i vattnet i, så det var inte svårt att doppa sej.

Småbilderna visar campingen på väg från stranden.

Några sköna dagar som vi får lägga till i vårt arkiv.

Taggen som troget väntar hemma under sin buske.

Han "pratade"på mycket när vi hälsade på honom,

berättade säkert att han haft det bra och blivit väl omhändertagen.

Kram Birgit

Sol. vind och vatten...

Sammandrag av gårdagen.
Vad jag/vi älskar Öland, för en landkrabba som mej är detta att se och höra havet, det karga fina landskapet och det relativa lugnet, nu när semestersäsången går mot sitt slut, hälsa för hela mej/oss.
Den yngre generationen tillbringar mesta tiden på stranden och där är det jättehärligt och fint. Barnen kan leka, bada och jag tror de stortrivs. Vi båda farföräldrar tillbringar tiden mera att vara ute på upptäcktsfärd. Lite för stela att ligga i sanden och sedan försöka kravla sej upp på benen igen. Fast det skulle kanske vara ett skådespel för resten av soldyrkarna att beskåda.

Vi har varit och tittat på tujabeståndet,

som tidigare var som att komma in i en sagovärld.

Nu fanns det bara lite träd kvar sedan stormarna

Gudrun och Per raserade största delen av träden.

Den mystiska stämningen fanns inte kvar tyvärr.

På vår väg längs kustbandet stannade vi till,

där satt ett äldre par och målade.

Eftermiddagen tillbringade vi med att gå i Trollskogen.

Jag trotsade benens och fötternas protester och traskade hela rundan.

Tystnaden, vågskvalpet, helt underbart.

Vraket från vintern -26 finns det lite rester kvar av ännu.

Trollek att beskåda.

Trädrötter som är lätt att snubbla över om man inte ser sej för.

Vindpinade tallar, bra klätterträd för dom som fixar det.


Till sist hamnade vi på Neptuni åkrar.

Kärlek


Kram Birgit

Öland

Åter har vi dragit iväg med vår lilla husvagn, som vi haft sedan barnen var små.
Öland har alltid varit favoritmål, men de senaste åren har det inte blivit någon tur dit, men i år lockade sonen med familj med oss.

Så igår morse styrde vi kosan söder ut och efter fyra timmar hade vi nått målet och solen sken från en blå himmel där. Vi hade lagom ställt upp vår vagn så kom ett par småttingar springande och hälsade oss välkomna.

Vilken lyx, vi blev bjudna på mat i deras vagn, smakade bra efter resan. Tack Lovisa o Marcus.
Så följde en härligt skön eftermiddag och kväll.

Alva är snabb att sätta sej i fafa´s knä, där sitter hon gärna och ofta.

Alva vågade på sej många dopp,
jag trodde jag var tuff, men det var för kallt för ett dopp.


Hugo gillade mera att sparka boll och leta snäckor,

Sandiga fötter och ben...

Efter en skön stund på stranden blev det besök vid

Byrums raukar

Att följa solnedgången där är ett måste för oss som normalt bor inne i landet.

En ny dag och nya upplevelser väntar.

Kram Birgit

Taggen

Vad en helg försvinner fort. Vi har en semestervecka kvar och det känns lyxigt, jag har ju egentligen "semester" jämt, men visst är det härligt att få vara tillsammans med sin käresta alla dagar i veckan.

Nu i helgen kom Marcus med familj och deras vänner och mellanlandade hos oss på väg till Öland, hela gänget slafade här, lite bonus att få träffa småttingarna lite extra. Det är så mysigt när de hoppar ur bilen och kommer springande mot oss och man får en jättekram, man bara smälter.

Naturligtvis skulle det plockas blåbär igen. Fyra små barn med var sin liten hink (yogerthinkar) traskade backen upp i halvmörker i går kväll.
Massor av sniglar beundrades på vägen innan det plockades blåbär.

Det blev bär till varsin tallrik kvällsmat, bra gjort. Lite hjälp fick de av farmor och mamma. Oj, vad de trivdes bland riset, det var svårt att få med dem hem trots att det blev så mörkt att vi knappt såg bären. Och sniglarna skulle åter beskådas, räknas och kännas på. Jag betackade mej från att känna på dom, kan ni förstå det???


När jag var hemma hos föräldrarna i går tittade jag på ett kort som de har uppsatt vid datorn, det är på vår katt.
Jag måste bara visa det, han är inte någon väluppfostrad kisse inte, utan gör som han vill, för det mesta, men go är han.

Här har jag stekt raggmunk och han ville kolla hur de smakade.

Han satt länge på stolen och bara tittade på fatet,

men så kom tassen upp...

Han fick en smakbit och han åt upp sin bit.

Kram Birgit