Det händer mycket...

I söndags var vi på en fin familjegudstjänst i Örebro.

Det var barnvälsignelse för Molly, nästan hela familjen var samlad för att vara med och efter få vara tillsammans med Mollys familj och deras vänner.

En fin och trevlig gemenskap och gott att äta. Barnen lekte för fullt och vi vuxna pratade och hade trevligt.

Hugo hade inte mått så bra i veckan, hade varit på sjukhuset ett par gånger. Mitt under leken svimmade han, men vaknade snart igen.

Detta dämpade ju glädjen rejält.

Det blev en ny resa till sjukhuset där far och son fick stanna några dagar, men nu är de hemma igen, felet är hittat och medicin insatt.

Hugo är sej lik, med massor av spring i benen. Det var skönt att träffa och få krama om det lilla energiknippet igen.

En tapper liten grabb som varit med om många och långa undersökningar och flera provtagningar utan att fälla en enda tår.

Mitt i alltihop tänkte han på sin syster och valde ett klistermärke till henne, när han fick belöning för tapperhet. En fin storebror.

Den fina familjen.

Vi var hos Alva när mamma och lillasyster var med på sjukhuset .

Vi passade på att gå på Marieberg och fika.

Glass skulle det vara och naturligtvis fick hon det.

Minstingen, Molly ett riktigt charmtroll.

Alva , "jag kunde skala hela äpplet"

Vi tog en promenad tillsammans när Hugo hade kommit hem,

han ville så gärna låna kameran, inte kan jag säga nej till det.

Han lyckades fånga farfar på bild.

Alva plockade blommor till mamma.

Ett tåg passerade, inte ovanligt,

där passerar många tåg hela dygnet.

Ja,ja vem nu detta kan vara?

Killen själv, en glad grabb

En vacker höstdag blev det iaf.

Det är så skönt att ha sin tro,

och sin fina familj att luta sej emot

i både med och motgång.

Kram Birgit