Telefonproblem och vårkänsla.

Att vara utan telefon är inte så bra nu för tiden, man är ju ganska så beroende av den.
Hur klarade man sej förr egentligen, kan man undra? Men det gick ju bra.


Mina föräldrar bor ju på landet och där är det luftledningar som gäller och över vägen går de också.
Tidigt nu en morron passerade ett för högt fordon och resultatet blev, ingen telefon i stugan. Ledningen låg på marken.
Det skulle dröja minst tre arbetsdagar innan felet lagades fick vi uppgift om. Så en gammal mobil fixades iordning, så de skulle kunna nå omvärlden vid behov.

Jag måste ändå berömma bolaget för de kom redan i dag och fixade så telefonen fungerar, resten ska ordans senare.
Vi hade visserligen sagt att det var äldre personer som var beroende av sin telefon.
Positivt när man blir glatt överraskad.
Både dom och vi känner oss ju mycket tryggare nu när vi åter smidigt kan nå varandra.

Här fäster reparatören upp ledningen igen,

tradaren fick vänta en stund och gubben min kollar läget.

Inte får man vara höjdrädd

och stolpskor måste man klara av att använda.

Tur att det finns personer som klarar sådant jobb.

Våren har gjort lite entre´ här.

Det är så roligt att titta utmed söderväggen

och se hur små knoppar tittar fram där.
De trotsar mycket motstånd och dras mot solen.

Precis som de skulle vet att de gläder så många

och visar att det finns hopp om en vår.

Här några små snödroppar bakom en snödriva.




Önskar dej en skön fredagskväll
Kram Birgit