I kväll bråkar blogger med mej som aldrig förr, texten blir tyvärr helt fel disponerad. Mina föräldrar har efter mycket tänkande och funderande bestämt sej för att flytta från sin stuga där de bott i 60 år. Kanske inte det lättaste beslut, men nu är det taget. En nyproducerad lägenhet i en byggnad, som nu blir ett trygghetsboende. Bra är också att de fått vara med att påverka vissa detaljer i lägenheten. Flytten innebär ju en hel del plock och pyssel, men det går bra. Det kommer fram många saker som väcker minnen. I en kartong låg min gamla docka, Britt-Marie. Jag var kanske 6 år när jag köpte den för pengar jag hade sparat. Mamma och jag åkte tåg till Linköping och jag fick köpa dockan för mina pengar, vet inte om de räckte, men dockan var med hem. Kläderna som dockan har på sej fick jag av min morfar i julklapp i mitten av 1950-talet. Den stackars dockan har varit med om mycket och är nu ganska så "lealös" skulle behöva uppsöka en dockdoktor, hoppas jag kan hitta någon sådan.
Dockan Britt-Marie ,
det var det finaste namnet jag visste, när jag var liten.
Från köksfönstret kollade jag in lite fåglar i dag.
En nötväcka som jobbade hårt på att spara mat under barken i plommonträdet.
Fångade en bofink på bild,
upptäckte att nötväckan precis passerade när jag knäppte av kortet.
Lite suddigt, men häftigt
Något slags sammanträde på grannens tak och antenn.
Undrar just vad de har att diskutera?
Kanske : Vilka skorstenar som är lediga att bygga bo i
och vilka som är "plomberade" med nät e. dyl. eller uthyrda.
Vi vill inte ha några hyresgäster i våra skorstenar,
så de är täckta med nät.
Kram Birgit
Dockan Britt-Marie ,
Från köksfönstret kollade jag in lite fåglar i dag.
Fångade en bofink på bild,
Något slags sammanträde på grannens tak och antenn.
8 kommentarer:
Vad håller blogger på med?? Det var inte lätt att läsa vad du skrivit
Vilka fina foton på småfåglarna.
Visst väcker en skamfilad docka många minnen.
Kram Viola
Vilka minnen en docka kan väcka! Jag har en nästan likadan med stickad klänning( mamma gjort) från samma tid....*fniss*....skulle tro att vi är i samma ålder? Min heter Karin.
Har äntligen införskaffat ny kamera( så nu ska jag lära mig att fotografera med den också)Då du blir det mååååånga bilder i min Blogg...hi,hi,hi.
Önskar dig allt väl!
Kram från mig.
Visst är det roligt att återse sina gamla leksaker. Jag hade en docka som fick det finaste namnet jag kunde tänka mig när jag var så där 5-6 år, Ylva var det. Hon lever än och barnen leker med henne när de är hos mormor och morfar.
Fina fågelbilder och funderingar!
Ha det gott
Kramar Anita
Förstår att du får fullt upp nu om du ska flytta mor och far och det kommer fram många gamla minnen också. Bofinken trodde vi att vi såg idag, men inte, det var domherren och den vill vi inte se nu. Den bådar ju snö. Det har säkert kommit minst 10 cm idag och då ser man inte isfläckarna heller.
Men nästa torsdag åker jag lite söderut till Nybro och på fredag ska det bli en utflykt till Öland. Ser fram mot det. Jag ska komma ihåg kameran då.
Ha en mysig helg.
Kram Birgitta
Förstår, att det är skönt att dina föräldrar flyttar till ett ställe, där de kan få lite hjälp, men samtidigt vemodigt...
En tid är slut - en annan börjar - livets gång!
Och många gamla minnen väcks till liv!
Hoppas att allt går bra!
Kram, Monica
Ja visst finns det minnen som dyker opp ibland! Jag har en nästan likadan docka som var det käraste jag hade som barn och den har förståss hängt med mig hela tiden. Kläder lärde jag mig att sy till henne väldigt tidigt.
Ha en fin dag!
Kul att se din docka, tror att min ser nästan likadan ut. Hon heter Susanne och om jag minns rätt så sitter inte benen fast längre. Får nog ta och leta rätt på henne.
Förstår om du har en lite omtumlande tid nu, både lite vemodigt och kanske skönt att dina föräldrar kan få lite hjälp från andra.
Ha det gott!
Kram! Märta
Britt Marie är väldigt fin tycker jag...jag fick en jättefindocka som jag nästan aldrig lekte med, tyckte inte om att leka med dockor...jag lekte med "typiska" pojkgrejor...
Kram
Skicka en kommentar